Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och i enlighet med mer traditionella metoder kan krossningen dessutom förekomma med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det centralt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin ska man undanröja skalen. För att eliminera exempelvis vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska exempelvis passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska användas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går bra med en potatisstöt.
Länk till Bordsvattenaromer 100 ml ger 50 liter
En viktig del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol alternativt som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undgå rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte utrymme åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I nästa steg av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs även en oechslemätare som används åt att mäta upp sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller olika mängder extraktämnen. Det ger självklart varierande resultat, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är angeläget att importera mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs alltid före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen utförligt för att känna smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet och filtrera på nytt.