Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det angeläget att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man ska gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man inhandla en äppeldelare som fungerar perfekt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar så klart också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför givetvis att framställa smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber bara ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. bryggsocker.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll försiktigt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att exempelvis få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det isär och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att hitta i butiker på webben.

Det går dessutom alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska således undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket genererar ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.

Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar omkring 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Otaliga möjligheter med vinframställning hemma

Allt fler folk brygger sitt eget vin hemma Mycket tack vare att produkterna har utvecklats och utrustningen blivit bättre.

Processen som genomgås påminner i det stora hela om den traditionella vinframställningen. Dock så tillåts vin i den traditionella bemärkelsen endast kallas vin ifall det framställs med hjälp av vindruvor, enligt EUs definitioner. När det gäller vinframställning hemma så experimenteras det oerhört ofta med varierande slags bär och frukter.

Likt den traditionella vinframställningen så är det angeläget att hålla en hög hygienisk klass. Minsta förorening kan få stora konsekvenser för smaken på vinet. Det är inte enbart utrustning som ska vara rent – därutöver är det viktigt att vattnet som används till bryggningen är ordentligt fräscht. Gert Strand AB säljer allting från färdiga vinsatser till allehanda tillbehör som kan förenkla och förbättra hemmaframställnigen. Bland annat säljer företaget så kallat aktivt kol som är alldeles briljant till att rena vattnet innan bryggning.

Fördelen med att inhandla färdiga vinsatser är att alla nödvändiga instruktioner finns. Och det är inte överdrivet svårt att lyckas med vinsatsen ifall instruktionerna följs noggrant.

Men att framställa en helt egen vinsats öppnar upp åt att prova med varierande bär eller frukter och experimentera med olika jäst. Dessutom kan olika jäsningstider resultera i markanta smakskillnader.

En god utgångspunkt är att använda sig av en brygghink som rymmer ca 30 liter. Det är viktigt att den är utrustad med ett vattenlås som är placerat vid gummit på hinklocket. Skummet som bildas under jäsningen de första dagarna kan pysa genom vattenlåset ifall hinken är för liten.

I första skedet förjäser man vinet och därpå ska det tappas om, och då krävs en större jäshink. Därtill behövs en sughävert för att tappa vinet från en hink till en annan. tillverka äpplevin.

En definitivt nödvändig attiralj är oechslemätaren som är till för att mäta upp sockerhalten i vinmusten som bildas under förjäsningen. Ett mätglas är också nödvändigt och bör vara tillräckligt stort att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglas brukar vara 100 ml. Tänk på att det inte alltid är sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Annorlunda bär och frukter utgörs av varierande mängder extraktämnen som i sin tur kan variera utslaget.

Glöm inte att ta fortsatta prover av vinet med hjälp av oechslemätaren under bryggningens gång. Ett tips är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått och fylla upp 100 ml med hjälp av mätglaset och sänka ner oechslemätaren – läs av värdet. Anteckna alla data och för in dem noggrant i en bryggjournal. Att inte ha koll på processen riskerar oväntade överraskningar i slutändan. Smaka för den skull av vinet ofta och länge i munnen.

Innan vinet är klart bör det stå i jäskärlet omkring 2-4 veckor. Tiden kan variera beroende på sockerhalt, vilken jäst som används m.m. När jäsningen är klar så kan vinet med fördel tappas om och filtreras ännu en gång.