Spyware
Idag är webben det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, alldeles i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.
I boken finns en och bra checklista. Kapningsboken finns som e-bok på biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden för mer detaljer.
Klicka Här för mer detaljer
För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö olika antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet förstås.
E-mail/Phishing
Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du blott är ett kliv från att motta samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.
Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – oerhört få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.
Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för skilda ändamål.
Chattrumsbedrägeri
I öppna chattkanaler kontaktas man stundtals av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras det på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig upplysning delas ut.
Dejtingsajter
Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett lätt offer.
Falsk e-handel
Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att handla måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns givetvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.
Så lätt får man tag på dina uppgifter
Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter samt forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.