Det första man brukar tänka på i samband med mögelsvamp är dålig lukt samt problem. Det finns en rad olika sorters mögelsvampar. Mögel kan avge mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som dålig lukt).
Mögel bildar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet flytta näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden åstadkommer så att mögelsvampen kan svälla sig väldigt stor och kan även ta sig in i porösa material så som trä samt betong. Det är således ofta endast en liten del som syns.
Mögel som inte bildar giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer också penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel jämt av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi och astma ifall det får växa till sig i ett hus.
Vissa grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad åkomma särskilt för människor med nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.
Vanliga symotom som man kan utveckla om man är i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal matthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är således någorlunda vaga symptom som inte alltid för tankarna till mögel. Ifall man upplever symptom som ovan nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas ofta i samma hus ifall de upplever liknande saker.
Man ska aldrig tolerera att bo eller uppehålla sig (arbete, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det ska utföras mögelsanering. Man kan sanera på annorlunda vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.
Ifall mögelangreppet är smått och över oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med hjälp av vinäger (vittvins-) alternativt bikarbonat utspätt i vatten för att tillintetgöra möglet, hellre än att bruka klorin, som visserligen funkar på dessa ytor, mer är väldigt giftigt.
Om det rör sig om porösa material är risken för motsatt verkan påtaglig ifall man använder klorin eftersom det vanligtvis är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och eliminera allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen snart blommar upp igen efter en sådan åtgärd och det enda man har åstadkommit är att hälla ut en aning gift.
Ett bättre alternativ än Klorin är Tvärstopp. Det fortsätter verka framåt i tiden.
Om möglet finns över mer porösa ytor, så som betong i exempelvis källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging värms saneringsmedlet upp så att det förångas till mindre droppar. Dessa droppar kan efteråt lättare leta sig in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där eliminera mögelsvamparna.
Är mögelsvampangreppet så komplicerat att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man ges ekonomiskt support från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste ta bort allt det angripna materialet. Länk till mer detaljer Det är ett omständigt och dyrt projekt, men också det enda som inte endast tar bort mögelsvampen utan även sporer och mykotoxiner.