absinthe

Absinthe Alkohol, Bara en drink alternativt en legend?

Flera människor tror att absint är en likör, men det är faktiskt klassificerad som alkohol alternativt sprit främst alldenstund det inte är buteljerat med tillsats av socker.

En numera nära nog utsuddad gräns uttalar att en likör är sprit med tillsats av socker samt smakämnen – samt då börjar antagligen nära nog all sprit som saluförs idag heta likör.

Vår ”egen” Vodka Absolut Citron alternativt blåbär, vem skulle komma på tanken att kalla dessa för en likör?

Absithe är en stark växtbaserade sprit som destilleras med malört samt anis, men är oxå bekant för att inneha övriga aromatiska örter som fänkål, lakrits, kvanne rot, koriander, muskot, enbär samt mer.

Ordet absint refererar antingen till den alkoholhaltiga drycken eller den faktiska malörtens beteckning Artemisia absinthium.

Absinthe sprit finns i flera annorlunda typer.

Dess vidareutveckling började i slutet av 17-talet i Schweiz för att efter spridas till andra länder som satte sin egen prägel på originalet.

Som man kanske förstår, var kvaliteten på de annorlunda märkena mycket varierade, typ vin är nu, och de billigare sorterna utav absint hade lägre alkoholhalt och nyttjade mestadels ingredienser som var direkt skadliga.

Sorten som kallas “Bohemian Absinth” kom från Tjeckien och var en utav dessa billigare sorter som innehöll en del eller ingen anis, fänkål eller någon av de övriga örter som hittades i den traditionella absint.

Den schweiziska och särskilt den franska var ansvariga för att ordentligt öka poopulariteten för absint och bedömdes vanligen vara de som producerade högsta kvalitet.

När alla innehar sina egna personliga smakpreferenser, en “deluxe absinthe” är i allmänhet utav högre kvalitet än en absint norge.

Det finns även ett litet antal betraktas som “special absint” som är totalt unik och annorlunda.

Det finns flera legender och myter kring absint sprit, som dess franska smeknamn, “The Green Fairy – La fée verte” ) på grund av att det (oftast) har en smaragdgrön färg.

Början såldes det som ett universellt läkemedel, antagligen därför fördelarna med malört samt andra örter.

Det rekommenderades för behandling utav epilepsi, kolik, gikt, njursten, och mycket mer.

Snart såldes det både som en huskur och en aperitif.

Den hade en exklusiv effekt på dem som drack det, det till samt med förbjöds av den schweiziska regeringen 1910.

Flera trodde att hög förbrukning av absint var kopplat till hallucinationer, våld och depression.

Kanske det är därför det fick så mycket eloge utav bohemiska typer och konstnärer som Picasso, Ernest Hemingway samt Oscar Wilde.

Legenden uttalar att den kända holländska konstnären Van Gogh, skar utav sitt ena öra under dess inverkan.

Absinthe blev så aktuell i Frankrike, särskilt med bohemiska författare och konstnärer i Paris.

De hade “den gröna timmen”, som motsvarar vår “happy hour” numera.

Man kan hitta det i nattklubbar och populära hangouts som Moulin Rouge.

Alldenstund produktionen av drycken ökade så gjorde också efterfrågan, och rätt så snart sjönk priset så att alla drack den.

Detta varade tills ett litet antal galna människor förstörde för alla andra.

Det fanns flertal planerat dråp som var kopplade till konsumtion utav absint precis runt 1900, det mest berömda är de Lanfray morden vari en man dödade främst sin egen familj och därefter sej själv.

Vid det laget var det Schweiz som först förbjöd den legendariska dycken men många andra länder följde kort därnäst.

Även om det ännu faktiskt inte är lagligt i USA ännu så lyfte Schweiz undan förbudet år 2005 samt den berömda gröna drycken växer nu i folkgunst igen.

Idag när du har lärt dig några intressanta information om absinthe, kommer jag låta dig själv bestämma om det blott är en annan dryck, eller kanske mer av en legend.

Med det växande popularitet som absinthe fått under de senaste åren, får vi avvakta och se om historien upprepar sej.

Absinthe, – den mest legendariska utav samtliga drycker

Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar man ingen mer legendarisk än absint.

De flesta folk innehar förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint är, men de mesta utav dem känner till blott några sanna information om alkohol alternativt alkohol och bara en bråkdel utav dem innehar haft chans att få ett glas av denna mystiska dryck före sig på bordet.

På grund av detta vill jag med det här lilla inlägget presentera för er läsare lite information om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess briljant förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.

Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att har fabricera en medicinsk tonic som bar en stor likna med absint föra in absint i sverige.

Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic och blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att ge inspiration till konstnärer.

Således legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att alstra målningar och litteratur som har blivit tidlös i världens konst samt litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet samt mot absinthe speciellt.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd bevisa att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var farlig samt giftig, även om endast en liten mängd malört fanns i en absint flaska.

En annan evenemang som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.

Även om mannen hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder samt US OF AMERICA.

Frankrike följde efter att år 1915.

Antagligen för att det var förbjuden frukt, har flera utav de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän modern vetenskap innehar visat att malört inte är mer skadligt eller alstrar vansinne än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.

Idag, i begynnelsen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.

I de flesta europeiska länder är absint helt lagligt åter.

I AMERIKA (givetvis) är det fortfarande grundnorm mot att producera och sälja den, även om annorlunda affärsverksamhet innehar hittat på möjligheter att gäcka dessa bann.

Att dricka absint är ej längre ett brott.

För en jänkare, innebär det att det är acceptabelt att inmundiga absint, så länge man köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan hitta Nätet.

Absinthe, – den mest legendariska utav samtliga drycker

Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du ingen mer legendarisk än absint.


Sveriges ledande Absinthsajt finns här.

De flesta människor har förmodligen en basal medvetenhet om att absint finns, men de flesta utav dem vet blott några sanna fakta om alkohol eller alkohol samt bara en bråkdel utav dem innehar haft tillfälle att inneha ett bägare av denna mystiska dryck före sej på bordet.

Därför önskar jag med detta lilla inlägget presentera för er läsare lite information om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.

Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint äga varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att ha tillverka en medicinsk tonic som bar en stor likna med absint.

Likväl var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic samt blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar och för att ge inspiration till konstnärer.

Alltså legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att alstra målningar samt böcker som har blivit tidlös i världens konst och litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var farlig och giftig, , ehuru endast en liten antal malört fanns i en absint butelj.

En annan evenemang som skedde i begynnelsen utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.

Även om gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder samt US OF AMERICA.

Frankrike följde efter att år 1915.

Kanske för att det var förbjuden frukt, innehar flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, fastän modern vetenskap har visat att malört inte är mer skadligt alternativt bildar vansinne än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.

Idag, i början utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.

I de större europeiska länder är absint helt lagligt åter.

I AMERIKA (givetvis) finns det fortfarande lagar mot att producera samt avyttra den, ehuru annorlunda affärsverksamhet har hittat på möjligheter att gäcka dessa förbud.

Att inmundiga absint är inte längre ett brott.

För en jänkare, innebära det att det är OK att dricka absint, så länge du handlar det från en rättslig, icke-amerikanska källa som man kan hitta Nätet.

Absinthe Alkohol, Blott en drink eller en legend?

Flera folk tror att absint är en likör, men det är minsann klassificerad som alkohol eller alkohol främst eftersom det inte är buteljerat med tillsats av socker.

En nuförtiden nästan utsuddad gräns säger att en likör är sprit med tillsats utav socker samt smakämnen – samt då börjar antagligen nära nog all alkohol som saluförs nu heta likör.

Vår ”egen” Vodka Absolut Citron eller blåbär, vem skulle komma på tanken att kalla dessa för en likör?

Absithe är en bärkraftig växtbaserade alkohol som destilleras med malört och anis, men är också bekant för att ha andra aromatiska örter som fänkål, lakrits, kvanne källa, koriander, muskot, enbär och mer.

Ordet absint refererar antingen till den alkoholhaltiga drycken alternativt den faktiska malörtens beteckning Artemisia absinthium.

Absinthe sprit finns i många annorlunda typer.

Dess utveckling började i slutet utav 17-talet i Schweiz för att efter att spridas till andra länder som satte sin egen prägel på originalet.

Som du antagligen förstår, var kvaliteten på de annorlunda märkena mycket varierade, typ vin är idag, och de billigare sorterna av absint hade lägre alkoholhalt samt använde ofta ingredienser som var direkt skadliga.

Sorten som heter “Bohemian Absinth” kom från Tjeckien och var en utav dessa billigare sorter som innehöll lite alternativt ingen anis, fänkål alternativt någon utav de övriga örter som hittades i den traditionella absint.

Den schweiziska samt särskilt den franska var ansvariga för att kraftigt accelerera poopulariteten för absint samt bedömdes vanligen vara de som producerade högsta kvalitet.

När alla innehar sina egna personliga smakpreferenser, en “deluxe absinthe” är i allmänhet utav högre kvalitet än en “klassisk absint”: www.godabsint.com.

Det finns också ett litet antal betraktas som “special absint” som är totalt exklusiv samt annorlunda.

Det finns många legender samt myter kring absint alkohol, vilket dess franska smeknamn, “The Green Fairy – La fée verte” ) därför att det (oftast) har en smaragdgrön färg.

Inledningsvis såldes det som ett universellt medicin, antagligen därför fördelarna med malört och övriga örter.

Det rekommenderades för behandling utav epilepsi, kolik, gikt, njursten, och mycket mer.

Så småningom såldes det både som en huskur och en aperitif.

Den hade en exklusiv effekt på dem som drack det, det till samt med förbjöds utav den schweiziska regeringen 1910.

Många trodde att hög användning av absint var kopplat till hallucinationer, våld och missmod.

Kanske det är på grund av detta det fick så mycket beröm av bohemiska typer och konstnärer som Picasso, Ernest Hemingway och Oscar Wilde.

Legenden uttalar att den berömda holländska konstnären Van Gogh, skar av sitt ena öra under dess inflytande.

Absinthe blev så poppis i Frankrike, särskilt med bohemiska författare samt konstnärer i Paris.

De hade “den gröna timmen”, som motsvarar vår “happy hour” nuförtiden.

Du kan finna det i nattklubbar och populära hangouts som Moulin Rouge.

Eftersom produktionen utav drycken ökade så gjorde även efterfrågan, samt rätt så snart sjönk priset så att samtliga drack den.

Detta varade tills ett litet antal galna människor förstörde för alla andra.

Det fanns flera planerat dråp som var kopplade till förbrukning utav absint precis runt 1900, det mest kända är de Lanfray morden vari en man dödade först sin egen familj och därnäst sig själv.

Vid det laget var det Schweiz som främst förbjöd den legendariska dycken men många övriga länder följde kort därnäst.

Ehuru det fortfarande faktiskt inte är lagligt i USA ännu så lyfte Schweiz undan förbudet år 2005 och den kända gröna drycken växer nu i popularitet åter.

Nu när man har lärt dig ett litet antal intressanta information om absinthe, kommer jag låta dig själv avgöra om det blott är en annan dryck, alternativt antagligen mer av en legend.

Med det kumulativ folkgunst som absinthe fått under de senaste åren, får vi avvakta samt se om historien upprepar sej.

Absinthe, – den mest legendariska utav samtliga drycker

Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar man ingen mer legendarisk än absint.


godabsint.com har mer info.

De flesta folk har antagligen en basal medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet blott några sanna fakta om alkohol alternativt alkohol samt blott en bråkdel av dem har haft chans att ha ett bägare av denna mystiska dryck före sig på bordet.

Därför vill jag med detta lilla inlägget presentera för eder läsare en del information om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.

Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint har varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att ha fabricera en medicinsk tonic som bar en enorm likhet med absint.

Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att gå miste sin image som en läkemedelstonic samt blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att ge inspiration till konstnärer.

Således legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att skapa målningar samt böcker som har blivit tidlös i världens konst och litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet samt mot absinthe speciellt.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var farlig samt giftig, , även om endast en liten mängd malört fanns i en absint butelj.

En annan evenemang som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.

Ehuru gubben hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder och USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Antagligen för att det var förbjuden frukt, har flera av de falska rykten samt historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, fastän inne vetenskap har visat att malört ej är mer skadligt alternativt framkallar dårskap än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.

Nu, i begynnelsen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.

I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt åter.

I USA (givetvis) är det fortfarande lagar mot att alstra samt sälja den, även om olika affärsverksamhet innehar hittat på potential att kringgå dessa förbud.

Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebära det att det är OK att inmundiga absint, så länge du inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan hitta Webben.