Dikväveoxid är en mixning av kväve och syre. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flertal absolut vet, är lustgas samt det är inte en brännbar gas.
Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året före.
Dikväveoxid innehar ett mycket stort användningsområde, som bland annat i vården där den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden används den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som används för att fixa vispad grädde till diverse, som tårtor samt i kokkonst. Det är flertal olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.
En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan även förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn samt torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i annorlunda områden, såsom i kaffe samt varm choklad koppar, men också i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas mestadels som en perfekt garnering på pajer.
Det är också flera som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den ej homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.
Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland andra är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.
